onsdag 4 juli 2012

Ett hållbart Arktis i fokus


Utmaningarna för Arktis blir allt större. Den globala klimatförändringen sker snabbare på området än någon annanstans i världen. Kapplöpningen för att exploatera naturresurserna är i full gång. Det finns en fara att de ekonomiska intressena leder till att frågor om att skydda miljön och ta i betraktande de sociala aspekterna av utvecklingen blir sekundära.

Det finns många skäliga orsaker att stöda en hållbar utveckling av Arktis. Konsekvenser av den globala uppvärmningen har lett till att nya möjligheter till utvinning av naturresurser såsom mineraler, olja och gas har öppnats. Samtidigt uppstår utmaningar för områdets unika och sårbara natur samt ekosystem. Enligt vissa uppskattningar kan 20-25% av världens oupptäckta olje- och gasreserver finnas i området. Det växande behovet av energi- och naturresurser motiverar internationella aktörer att inrätta nya kommersiella aktiviteter i regionen. Omfattande miljökonsekvensbedömningar är därför avgörande för att undvika en rovdrift på naturresurser som kan leda tilloåterkalleliga skador.

I det långa loppet kommer sjöfarten i Arktis att öka. I samma takt ökar risken för olyckor och naturkatastrofer. Det finns inte alltid en klarhet i vilket land som skall ansvara för eventuella räddningsinsatser. Det finns ett behov av att utveckla det internationella samarbetet för att förebygga oljeutsläpp och förbättra räddningskapaciteten i regionen.

Till de demografiska utmaningara hör bland annat urbaniseringen samt utflyttningen av kvinnor från området. Klimatförändringen påverkar även ursprungsbefolkningens levnadsvillkor och deras traditionella näringar såsom renskötsel, jakt och fiske. Turismen växer i takt med förbättrade kommunikationer. Enligt uppskattningar kan nya kommersiella aktiviteter leda till tusentals nya jobbmöjligheter, men det finns en risk att sysselsättningseffekten bland den lokala befolkningen blir marginell om inte extra insatser görs till exempel genom att erbjuda anpassad yrkesutbildning.

Arktis är idag en stabil och fredlig region som visar att internationellt samarbete spelar en avsevärd roll för området och dess utveckling. Arktiska rådet, som för tillfället leds av Sverige, är ett av de viktigaste samarbetsforum för att stöda en ansvarsfull utveckling av regionen. Rådet består av de fem nordiska länderna samt Kanada, Ryssland och USA. Utöver Arktiska rådet är den nordliga dimensionen och Nuuk-förklarningen viktiga referensramar för det internationella samarbetet. Intresset för oljeresurserna och kortare frakter mellan Asien och Europa har lett till att bland annat Kina och Japan följer med vad Arktiska rådet gör.

Även på nordiskt plan har arktiska frågor varit högt uppe på agendan. På nationellt plan har alla nordiska länder upprättat sina egna strategier för Arktis. Senast på Nordiska rådets temasession i Reykjavik i mars uppmanades de nordiska länderna att gemensamt finansiera räddningsinsatser och inrätta ett avtal om upprensning efter miljöolyckor.

Det finns få ställen i världen där klimatförändringarna är så tydlig som i Arktis. Issmältningen har gått mycket snabbare än vad de flesta forskare anade bara för några år sedan. När isen i Arktis smälter öppnas nya sjöfartsleder, möjliggörs en ökad turism och det blir ekonomiskt lönsamt att utvinna olja och gas. Samtidigt finns det en risk att istället för att beakta området i sin helhet uppstår en polarisering - miljöskydd mot ekonomi, globala kommersiella aktiviteter mot ursprungsbefolkningens intressen. Den lokala befolkningens anpassningsförmåga till förändringar har visat att en bärkraftig utveckling är möjligt, men det behövs återhållsamhet.

Mari Hokkanen 4.7.2012

Läs även här SFP:s motion nr 30 om "Arktis mer än bara is", partidagen 2012, Karleby

tisdag 29 maj 2012

Miljömedvetet träbyggande bör vara ett finländskt varumärke

Finland har alla förutsättningar att visa hur byggande av hög kvalitet kan göras miljömedvetet och energieffektivt. Enligt regeringsprogrammet ska trähusbyggandet främjas. Avsikten är att under regeringsperioden höja trähöghusens marknadsandel från nuvarande en till tio procent, det vill säga 1200 nya trähöghusbostäder till år 2015.

Träbyggandet ger en möjlighet att höja energieffektiviteten och främja energisparandet i Finland. Det är ett klimatsmart alternativ eftersom trä binder koldioxid och kan i många fall ersätta material som avger mera utsläpp. Det är även ett kostnadseffektivt och konkurrenskraftigt alternativ vid storskaligt byggande och vid större renoveringar.  

Trä är ett populärt byggnadsmaterial i egnahemshus i Finland. Däremot har vi förhållandevis lite erfarenhet av storskaligt byggande i trä jämfört med till exempel Sverige, där 20 procent av alla nya höghus byggs av trä och träbyggandets volym växer. För offentliga byggprojekt är det allt viktigare att gynna alternativ som till sin miljöpåverkan är fördelaktiga och beaktar både klimatmålen och energianvändningen. I samband med sanering eller nybygge måste trä ges samma förutsättningar som andra byggmaterial, då kriterierna uppgörs för den offentliga upphandlingen.  

Mycket har gjorts för att röja hinder för trähusbyggandet i Finland. De nya brandbestämmelserna möjliggör användning av trä till exempel vid fasadrenoveringar och byggandet av tilläggsvåningar i trä på existerande höghus. Regeringen har ställt som mål att höja förädlingsgraden, öka träbyggandet och skapa ny företagsverksamhet och produkter. Aalto-universitet och Yrkeshögskolan Novia har visat intresse för att höja nivån på byggandet i trä och att vidareutveckla utbildningen inom byggteknologi och arkitektur. 

Nya stora träbyggnadsprojekt är också på gång. För tillfället planeras cirka 5700 trähöghusbostäder runtom i Finland. Till exempel i Esbo har man startat Finlands största träbyggprojekt.  

Trä är en viktig förnybar naturresurs för oss. 70 procent av Finlands yta täcks av skog. En stark hemmamarknad för trä betyder mycket för landsbygden och för dess sysselsättning och på längre sikt för skogsindustriexporten. Samarbetet för att utveckla, förädla och marknadsföra finskt träbyggande behövs och bör uppmuntras.

Christina Gestrin
Ordförande
SFP:s miljödelegation

torsdag 12 april 2012

Seminarium: Östersjöns miljötillstånd i fokus

Tidpunkt: Tisdagen 17.4 kl. 17-18.30
Plats: Svenska riksdagsgruppens grupprum, Riksdagen (huvudingången)

Finns det politisk vilja att rädda Östersjön?
Riksdagsledamot Christina Gestrin

Hur framskrider Helcoms åtgärdsprogram för Östersjön?
Kaj Forsius, Expert, Helcom

Perspektiv på reningen av Östersjön
Karl-Johan Lehtinen, Miljöchef, Nordiska Miljöfinansieringsbolagen Nefco

Utrymmet är begränsat. Förhandsanmälan senast måndagen den 16.4 till mari.hokkanen@riksdagen.fi

ARRANGÖR: SFP:s Miljödelegation

För mera information kontakta:
Mari Hokkanen
tel / puh (09) 432 4121
e-post mari.hokkanen@riksdagen.fi

måndag 2 april 2012

Seminarium: Trähusbyggandet i fokus

Trähusbyggandet i fokus

Tidpunkt: Torsdagen den 12.4 kl. 17-19
Plats: Posthuset, sal Kuvertti vid Postmuséet, Stationsplatsen 5, Helsingfors

Inledning
Riksdagsledamot Christina Gestrin

Aktuellt inom trähusbyggandet
Markku Karjalainen, Utvecklingschef, Arbets- och näringsministeriet

Byggmaterialets betydelse för byggherren
Susanna Sucksdorff, Utvecklingschef, Skanska Bostadsutveckling Norden AB

Träelement och byggnadssanering: möjligheter och pilotprojekt
Yrsa Cronhjort, Koordinator, Aalto-universitet

Framtidsutsikten för trähusbyggandet i kommunen
Veronica Rehn-Kivi, Byggnadstillsynschef, Esbo stad

Tillställningen är tvåspråkig. Tilaisuus on kaksikielinen.

Hjärtligt välkomna! Ingen förhandsanmälan krävs.

Arrangör: SFP:s miljödelegation

För mer information kontakta
mari.hokkanen@riksdagen.fi
Tel. (09) 432 4121

måndag 13 februari 2012

Finlands och Rysslands miljösamarbete och informationsutbyte måste stärkas

Den 12 januari offentliggjordes uppgiften om att en stor utsläppskälla av fosfor avslöjats i närheten av Finska vikens kust, i Ryssland. Utsläppskällan är bergen av fosforithaltigt gips vid gödselfabriken i Kingiseppi, invid Lugafloden. Vem som ansvarar för utsläppen från avfallsberget är fortfarande oklart liksom det, vem som skall finansiera reningen av utsläppen.

Det är både sorgligt och upprörande att en utsläppskälla av den här storleken har nonchalerats av de ryska miljömyndigheterna. Den sena upptäckten är också pinsam för Helcom, även om det är tack vare Helcom upptäckten gjordes, och för de finska miljömyndigheterna, som i över tjugo år samarbetat med miljömyndigheterna i St. Petersburg och Leningradregionen.

Många delar säkert min oro för att det kan finnas andra miljöfarliga utsläppskällor som vi i Finland är fullkomligt ovetande om just nu. Utsläppen från gödselproduktionen går lyckligtvis att åtgärda ganska snabbt, förutsatt att de ryska myndigheterna vill det och att någon tar ansvar för det. För Finska vikens miljötillstånd är det viktigt att fosforbelastningen snabbt stoppas, eftersom mängden är enorm, större än de sammanlagda fosforutsläppen från Finland.

Ryssland har inte ratificerat Esbo konventionen, ett avtal som förpliktar grannländer att informera varandra om verksamhet som har gränsöverskridande miljöeffekter. Miljörisker har en tendens att hamna i skymundan i säkerhetspolitiska förhandlingar, vilket i dagens läge är obegripligt.

Informationsutbytet mellan Ryssland och Finland fungerar inte tillfredsställande. Ett exempel är den stora olyckan då enorma jordmassor rasade i den nya oljeterminalen i Ust-Luga några veckor före julen. Miljöministeriet blev inte informerat om olyckan, som var så stor, att man blev tvungen att uppskjuta öppnandet av den nybyggda oljehamnen med många månader. Lyckligtvis hade oljetransporterna inte ännu kommit i gång.

Om en olycka skulle ske vid ett kärnkraftverk i Murmanskrområdet skulle informationen om olyckan inte komma direkt till Finland utan gå via Moskva. Från kärnkraftverken i Sosnovibor lär informationsgången ske snabbare, det vill säga direkt till Strålsäkerhetscentralen i Finland. I Finlands närområde i Ryssland finns världens största ansamling av radioaktivt avfall. Det talas inte mycket om det. Man kan fråga sig om det beror på att avfallet är i tryggt förvar eller om tystnaden beror på att riskerna nonchaleras. Det är också överraskande att det massiva kärnkraftsprogrammet som pågår i våra närområden i Ryssland fått så lite uppmärksamhet hos oss. Sju nya kärnkraftverk är under planering eller i byggnadsskede och i år skall också det första flytande kärnkraftverket som byggs i Murmansk bli färdigt.

Det är mycket viktigt att fortsätta miljösamarbeta med Ryssland och helt nödvändigt att informationsutbytet mellan våra länders miljömyndigheter förbättras.

Christina Gestrin 31.1.2012 insändare