Utmaningarna för Arktis blir allt större. Den globala klimatförändringen sker snabbare på området än någon annanstans i världen. Kapplöpningen för att exploatera naturresurserna är i full gång. Det finns en fara att de ekonomiska intressena leder till att frågor om att skydda miljön och ta i betraktande de sociala aspekterna av utvecklingen blir sekundära.
Det finns många skäliga orsaker att stöda en hållbar utveckling av Arktis. Konsekvenser av den globala uppvärmningen har lett till att nya möjligheter till utvinning av naturresurser såsom mineraler, olja och gas har öppnats. Samtidigt uppstår utmaningar för områdets unika och sårbara natur samt ekosystem. Enligt vissa uppskattningar kan 20-25% av världens oupptäckta olje- och gasreserver finnas i området. Det växande behovet av energi- och naturresurser motiverar internationella aktörer att inrätta nya kommersiella aktiviteter i regionen. Omfattande miljökonsekvensbedömningar är därför avgörande för att undvika en rovdrift på naturresurser som kan leda tilloåterkalleliga skador.
I det långa loppet kommer sjöfarten i Arktis att öka. I samma takt ökar risken för olyckor och naturkatastrofer. Det finns inte alltid en klarhet i vilket land som skall ansvara för eventuella räddningsinsatser. Det finns ett behov av att utveckla det internationella samarbetet för att förebygga oljeutsläpp och förbättra räddningskapaciteten i regionen.
Till de demografiska utmaningara hör bland annat urbaniseringen samt utflyttningen av kvinnor från området. Klimatförändringen påverkar även ursprungsbefolkningens levnadsvillkor och deras traditionella näringar såsom renskötsel, jakt och fiske. Turismen växer i takt med förbättrade kommunikationer. Enligt uppskattningar kan nya kommersiella aktiviteter leda till tusentals nya jobbmöjligheter, men det finns en risk att sysselsättningseffekten bland den lokala befolkningen blir marginell om inte extra insatser görs till exempel genom att erbjuda anpassad yrkesutbildning.
Arktis är idag en stabil och fredlig region som visar att internationellt samarbete spelar en avsevärd roll för området och dess utveckling. Arktiska rådet, som för tillfället leds av Sverige, är ett av de viktigaste samarbetsforum för att stöda en ansvarsfull utveckling av regionen. Rådet består av de fem nordiska länderna samt Kanada, Ryssland och USA. Utöver Arktiska rådet är den nordliga dimensionen och Nuuk-förklarningen viktiga referensramar för det internationella samarbetet. Intresset för oljeresurserna och kortare frakter mellan Asien och Europa har lett till att bland annat Kina och Japan följer med vad Arktiska rådet gör.
Även på nordiskt plan har arktiska frågor varit högt uppe på agendan. På nationellt plan har alla nordiska länder upprättat sina egna strategier för Arktis. Senast på Nordiska rådets temasession i Reykjavik i mars uppmanades de nordiska länderna att gemensamt finansiera räddningsinsatser och inrätta ett avtal om upprensning efter miljöolyckor.
Det finns få ställen i världen där klimatförändringarna är så tydlig som i Arktis. Issmältningen har gått mycket snabbare än vad de flesta forskare anade bara för några år sedan. När isen i Arktis smälter öppnas nya sjöfartsleder, möjliggörs en ökad turism och det blir ekonomiskt lönsamt att utvinna olja och gas. Samtidigt finns det en risk att istället för att beakta området i sin helhet uppstår en polarisering - miljöskydd mot ekonomi, globala kommersiella aktiviteter mot ursprungsbefolkningens intressen. Den lokala befolkningens anpassningsförmåga till förändringar har visat att en bärkraftig utveckling är möjligt, men det behövs återhållsamhet.
Mari Hokkanen 4.7.2012
Läs även här SFP:s motion nr 30 om "Arktis mer än bara is", partidagen 2012, Karleby
