Miljömedvetet träbyggande bör vara ett finländskt varumärke

Finland har alla förutsättningar att visa hur byggande av hög kvalitet kan göras miljömedvetet och energieffektivt. Enligt regeringsprogrammet ska trähusbyggandet främjas. Avsikten är att under regeringsperioden höja trähöghusens marknadsandel från nuvarande en till tio procent, det vill säga 1200 nya trähöghusbostäder till år 2015.

Träbyggandet ger en möjlighet att höja energieffektiviteten och främja energisparandet i Finland. Det är ett klimatsmart alternativ eftersom trä binder koldioxid och kan i många fall ersätta material som avger mera utsläpp. Det är även ett kostnadseffektivt och konkurrenskraftigt alternativ vid storskaligt byggande och vid större renoveringar.  

Trä är ett populärt byggnadsmaterial i egnahemshus i Finland. Däremot har vi förhållandevis lite erfarenhet av storskaligt byggande i trä jämfört med till exempel Sverige, där 20 procent av alla nya höghus byggs av trä och träbyggandets volym växer. För offentliga byggprojekt är det allt viktigare att gynna alternativ som till sin miljöpåverkan är fördelaktiga och beaktar både klimatmålen och energianvändningen. I samband med sanering eller nybygge måste trä ges samma förutsättningar som andra byggmaterial, då kriterierna uppgörs för den offentliga upphandlingen.  

Mycket har gjorts för att röja hinder för trähusbyggandet i Finland. De nya brandbestämmelserna möjliggör användning av trä till exempel vid fasadrenoveringar och byggandet av tilläggsvåningar i trä på existerande höghus. Regeringen har ställt som mål att höja förädlingsgraden, öka träbyggandet och skapa ny företagsverksamhet och produkter. Aalto-universitet och Yrkeshögskolan Novia har visat intresse för att höja nivån på byggandet i trä och att vidareutveckla utbildningen inom byggteknologi och arkitektur. 

Nya stora träbyggnadsprojekt är också på gång. För tillfället planeras cirka 5700 trähöghusbostäder runtom i Finland. Till exempel i Esbo har man startat Finlands största träbyggprojekt.  

Trä är en viktig förnybar naturresurs för oss. 70 procent av Finlands yta täcks av skog. En stark hemmamarknad för trä betyder mycket för landsbygden och för dess sysselsättning och på längre sikt för skogsindustriexporten. Samarbetet för att utveckla, förädla och marknadsföra finskt träbyggande behövs och bör uppmuntras.

Christina Gestrin

Ordförande

SFP:s miljödelegation

Seminarium: Östersjöns miljötillstånd i fokus

Tidpunkt: Tisdagen 17.4 kl. 17-18.30
Plats: Svenska riksdagsgruppens grupprum, Riksdagen (huvudingången)

Finns det politisk vilja att rädda Östersjön?
Riksdagsledamot Christina Gestrin

Hur framskrider Helcoms åtgärdsprogram för Östersjön?
Kaj Forsius, Expert, Helcom

Perspektiv på reningen av Östersjön
Karl-Johan Lehtinen, Miljöchef, Nordiska Miljöfinansieringsbolagen Nefco

Utrymmet är begränsat. Förhandsanmälan senast måndagen den 16.4 till mari.hokkanen@riksdagen.fi

ARRANGÖR: SFP:s Miljödelegation

För mera information kontakta:
Mari Hokkanen
tel / puh (09) 432 4121
e-post mari.hokkanen@riksdagen.fi

Seminarium: Trähusbyggandet i fokus

Trähusbyggandet i fokus

Tidpunkt: Torsdagen den 12.4 kl. 17-19
Plats: Posthuset, sal Kuvertti vid Postmuséet, Stationsplatsen 5, Helsingfors

Inledning
Riksdagsledamot Christina Gestrin

Aktuellt inom trähusbyggandet
Markku Karjalainen, Utvecklingschef, Arbets- och näringsministeriet

Byggmaterialets betydelse för byggherren
Susanna Sucksdorff, Utvecklingschef, Skanska Bostadsutveckling Norden AB

Träelement och byggnadssanering: möjligheter och pilotprojekt
Yrsa Cronhjort, Koordinator, Aalto-universitet

Framtidsutsikten för trähusbyggandet i kommunen
Veronica Rehn-Kivi, Byggnadstillsynschef, Esbo stad

Tillställningen är tvåspråkig. Tilaisuus on kaksikielinen.

Hjärtligt välkomna! Ingen förhandsanmälan krävs.

Arrangör: SFP:s miljödelegation

För mer information kontakta
mari.hokkanen@riksdagen.fi
Tel. (09) 432 4121

Finlands och Rysslands miljösamarbete och informationsutbyte måste stärkas

Den 12 januari offentliggjordes uppgiften om att en stor utsläppskälla av fosfor avslöjats i närheten av Finska vikens kust, i Ryssland. Utsläppskällan är bergen av fosforithaltigt gips vid gödselfabriken i Kingiseppi, invid Lugafloden. Vem som ansvarar för utsläppen från avfallsberget är fortfarande oklart liksom det, vem som skall finansiera reningen av utsläppen.

Det är både sorgligt och upprörande att en utsläppskälla av den här storleken har nonchalerats av de ryska miljömyndigheterna. Den sena upptäckten är också pinsam för Helcom, även om det är tack vare Helcom upptäckten gjordes, och för de finska miljömyndigheterna, som i över tjugo år samarbetat med miljömyndigheterna i St. Petersburg och Leningradregionen.

Många delar säkert min oro för att det kan finnas andra miljöfarliga utsläppskällor som vi i Finland är fullkomligt ovetande om just nu. Utsläppen från gödselproduktionen går lyckligtvis att åtgärda ganska snabbt, förutsatt att de ryska myndigheterna vill det och att någon tar ansvar för det. För Finska vikens miljötillstånd är det viktigt att fosforbelastningen snabbt stoppas, eftersom mängden är enorm, större än de sammanlagda fosforutsläppen från Finland.

Ryssland har inte ratificerat Esbo konventionen, ett avtal som förpliktar grannländer att informera varandra om verksamhet som har gränsöverskridande miljöeffekter. Miljörisker har en tendens att hamna i skymundan i säkerhetspolitiska förhandlingar, vilket i dagens läge är obegripligt.

Informationsutbytet mellan Ryssland och Finland fungerar inte tillfredsställande. Ett exempel är den stora olyckan då enorma jordmassor rasade i den nya oljeterminalen i Ust-Luga några veckor före julen. Miljöministeriet blev inte informerat om olyckan, som var så stor, att man blev tvungen att uppskjuta öppnandet av den nybyggda oljehamnen med många månader. Lyckligtvis hade oljetransporterna inte ännu kommit i gång.

Om en olycka skulle ske vid ett kärnkraftverk i Murmanskrområdet skulle informationen om olyckan inte komma direkt till Finland utan gå via Moskva. Från kärnkraftverken i Sosnovibor lär informationsgången ske snabbare, det vill säga direkt till Strålsäkerhetscentralen i Finland. I Finlands närområde i Ryssland finns världens största ansamling av radioaktivt avfall. Det talas inte mycket om det. Man kan fråga sig om det beror på att avfallet är i tryggt förvar eller om tystnaden beror på att riskerna nonchaleras. Det är också överraskande att det massiva kärnkraftsprogrammet som pågår i våra närområden i Ryssland fått så lite uppmärksamhet hos oss. Sju nya kärnkraftverk är under planering eller i byggnadsskede och i år skall också det första flytande kärnkraftverket som byggs i Murmansk bli färdigt.

Det är mycket viktigt att fortsätta miljösamarbeta med Ryssland och helt nödvändigt att informationsutbytet mellan våra länders miljömyndigheter förbättras.

Christina Gestrin 31.1.2012 insändare

SFP:s miljödelegation besökte Österbotten

SFP:s miljödelegation besökte Österbotten 17-18.11. Miljödelegationen bekantade sig med energikluster i Vasaregionen, bland annat Merinova och Vacon samt Alholmens biokraftverk och vindkraftverket i Larsmo.

I energiklustret, som är det största i Norden, ingår över 100 företag samt högskolor och forskningsenheter. Klustret sysselsätter över 10 000 personer och har en omsättning på cirka 4 miljarder euro.

– Energiklustret har en nationell betydelse och är viktig i utvecklandet av förnybar energi. Energisektorn kommer i framtiden, i motsats till många andra sektorer, att stå inför en utmaning då det kommer till att locka kompetent arbetskraft till regionen, säger miljödelegationens ordförande Christina Gestrin.

Miljödelegationen besökte också Westenergy kraftverket som byggs i Korsholm. Kraftverket blir färdigt 2012 och ska i framtiden utnyttja brännbart avfall som inte lämpar sig för återvinning eller återanvändning till att utvinna energi.



Avfallsförbränningen regleras noggrant i Finland i enlighet med EU:s direktiv. Enligt avfallslagen ska avfallet i första hand återanvändas eller återvinnas och i andra hand användas till energi. Målsättningen måste vara att försöka minska uppkomsten av avfall, främja avfallsåtervinning och minska skador som avfallshanteringen kan orsaka. På detta sätt kan hållbart utnyttjande av naturresurser främjas och miljöproblem hindras.










SFP:s miljödelegation anser att den ökande miljömedvetenheten och klimatförändringen har gjort att man fått upp ögonen för energieffektiviteten och utnyttjandet av förnybara energiresurser. I ett ekonomiskt stramt läge kan energisnåla lösningar spara pengar.

Energiklustret i Vasaregionen är Nordens största

SFP:s miljödelegation besökte Österbotten 17-18.11. Miljödelegationen bekantade sig med energikluster i Vasaregionen, bland annat Merinova och Vacon samt Alholmens biokraftverk och vindkraftverket i Larsmo.

I energiklustret, som är det största i Norden, ingår över 100 företag samt högskolor och forskningsenheter. Klustret sysselsätter över 10 000 personer och har en omsättning på cirka 4 miljarder euro.

– Energiklustret har en nationell betydelse och är viktig i utvecklandet av förnybar energi. Klustret är av avgörande ekonomisk betydelse och har en sysselsättande effekt. Energisektorn kommer i framtiden, i motsats till många andra sektorer, att stå inför en utmaning då det kommer till att locka kompetent arbetskraft till regionen, säger miljödelegationens ordförande Christina Gestrin.

Miljödelegationen besökte också Westenergy kraftverket som byggs i Korsholm. Kraftverket blir färdigt 2012 och ska i framtiden utnyttja brännbart avfall som inte lämpar sig för återvinning eller återanvändning till att utvinna energi.

– Avfallsförbränningen regleras noggrant i Finland i enlighet med EU:s direktiv. Enligt avfallslagen ska avfallet i första hand återanvändas eller återvinnas och i andra hand användas till energi. Målsättningen måste vara att försöka minska uppkomsten av avfall, främja avfallsåtervinning och minska skador som avfallshanteringen kan orsaka. På detta sätt kan hållbart utnyttjande av naturresurser främjas och miljöproblem hindras, konstaterar Gestrin.

SFP:s miljödelegation anser att den ökande miljömedvetenheten och klimatförändringen har gjort att man fått upp ögonen för energieffektiviteten och utnyttjandet av förnybara energiresurser. I ett ekonomiskt stramt läge kan energisnåla lösningar spara pengar.

Miljö och klimatpolitik i regeringsprogrammet

SFP är nöjd över att regeringen förbinder sig att genomföra HELCOM:s (Östersjökommissionens) åtgärdsprogram för skyddet av Östersjön. Regeringen kommer att stärka oljebekämpningsberedskapen och utveckla Finland till ett modelland för tillvaratagande och cirkulation av näringsämnen. Konkreta åtgärder för detta är rådgivning för glesbygdens avloppsvattenhantering, reduceringsfiske och riktade åtgärder för att minska utsläppen från känsliga jordbruksmarker.

SFP betonar upprätthållandet och vården av naturskyddsnätverket i hela landet. Avsikten är bland annat att fortsätta METSO skogsskyddsprogrammet som är ett bra exempel på naturskydd som sker på frivillig väg.

Ett tyngdpunktsområde för regeringen är ”grön tillväxt.” Regeringen stöder så kallad CLEANTECH verksamhet som en del av klimatpolitiken. Skärpta normer för energieffektivitet tas i bruk bland annat i byggbranschen. Regeringen kommer att utreda möjligheten att stifta en klimatlag.

Den nya regeringen fortsätter att främja förnybar energi. Genom rekommendationer och styrinstrument säkerställs rättvisa ersättningar för markägare som upplåter sin mark för vindkraftsproduktion.

För att locka kommunerna att etablera vindkraft utvecklas planläggningen och utreds ibruktagandet av en fastighetsskatt för vindkraftverk.